Jag har haft en riktigt pissig dag idag. Efter en väldigt lång disskution kommit fram till att det är dags att säga upp kontakten med en viss person.

Ni vet när man lär känna någon och allt är frid och fröjd tills den människan uttrycker en åsikt eller liknande som man helt enkelt inte kan acceptera. Det suger!

Vanligtvis står jag för att alla människor har rätt att ha egna åsikter. Att det inte ska påverka vänskapen. Utan vad en människa gör och hur den människan behandlar andra är vad som har betydelse. Idag erkänner jag mig besegrad.

Det visar sig att den här personen har problem med homosexuallitet. Och då snackar vi inte om har problem som i att förstår det inte och tycker inte att det är okej, punk slut. Utan här snackar vi om åsikterna, homosexuallitet inte är naturligt utan det är en sjukdom som borde utrotas innan fler människor smittas. Homosexuella har inte rätt att till barn, jobb, vänner eller att överhuvudtaget leva. Den här personen gemställde det med pedofili och pesten (!)

Jag personligen kan inte förstå varför det skulle vara fel för två människor att älska varandra. Hur kan en av de vackraste känslorna människan kan uppleva vara fel? Varför ska en människas sexuallitet döma en människa?

Om två människor älskar varandra har väl de lika mycket rätt som någon annan att få leva ihop, få gifta sig, få skaffa barn.

Och kom inte med det där att ett barn behöver föräldrar av två kön för då har ni även problem med ensamstående föräldrar. Eller hade ni tänk förbjuda det också?

Men tillbaka till ämnet. Den här människan gick ett steg längre än problem med giftermål och barn. Personen tyckte att rätten att leva inte fanns. Och att människor runt omkring skulle smittas av homosexualiteten.

Jag om någon kan säga att nej homosexuallitet smittar inte. Och det av den enkla anledningen att jag är endast intresserad av pojkar.

Men rätten att leva? Vem är han att bestämma det? Hur kan man diskutera med en människa som har den åsikten? Hur kan man ens utan obehag vara i närheten av den här människan som så livfullt och bestämt förklarar att han tycker din mamma borde avrättas? Mitt svar är, det kan man inte.

Uppenbarligen hade den här människan ingen kunskap om min familj. Jag tog inte heller upp det. Fanns ingen anledning då personens åsikter var kristallklara. Och krisallklart att vi inte längre kan umgås

Kärlek är något vackert och naturligt. Så länge vi älskar en människa och den människan älskar en tillbaka på samma sätt är det inget fel. Jag har sett en människa fullkomligt blomstra och glöda av lycka på ett sätt jag aldrig tidigare sett den här människan göra. För att hon fann sin kärlek. Hon fann en underbar människa och dom älskar varandra och är lyckliga. Vad spelar det då för roll vilket kön dom har?