Vet ni vad jag saknar mest med att vara i ett förhållande.. Det är inte samhörigheten, kärleken, myset eller ens sexet. Jag saknar att somna brevid någon... Att kurra ihop sig riktigt nära någon och känslan man får då någon kramar om en då man somnar. De saknar jag verkligen, fuck all den andra skiten de e sovsällskapet som ger mest.
Har ni någongång tänkt på hur trygg man känner sig då? Hur allt egenligen är så känns det just då bra. Kanske är det bara jag, kanske inte men när någon jag älskar håller om mig då jag sakta somnar tror jag inte jag klarar annat än att känna att allt är bra.